Livboj

Jag var hungrig, innan läggdags.
Kom på det briljanta idén om att vi hade färska räkor kvar sen middagen.
Trallade ner för trappen, snubblade in i kylen och traskade i vanlig ordning upp på mitt rum.

Det visade sig dock att vara ett big no-no, med räkor... i sovrummet.
Då jag inte är världens smidigaste människa hamnade dessa rosa smådjurs safter lite överallt.
*skalar och fipplar* ohohoooojsan. på kudden, på täcket.
... på tapeten!

ÄSCH, det kommer inte synas..

Var väldigt nogrann med att skölja ur, diska, kasta räkskal i kompost påse i köket och sedan SLÄNGA påsen också.
 Då jag är väl medveten om att morsan skulle halshugga mig om det hade luktat stjärt i köket.

Ingen skada skedd tänker jag.
Går och borstar mina gaddar i min illaluktande mun, klär av mig, bäddar ner mig och slår på tvn.


- Vafan!!!!
Det luktar, konstigt..

Guess what?

Jag kan inte sova i oset av räkor.
Det är fan det vidrigaste som finns om man ser det från den här vinkeln. Jag gillar ju räkor, men inte kräftor-mycket.
Hade det luktat kräftor, ja då hade det säkert gått an. men inte nu.
Inte nog med att det är ett självskadebeteende att äta skaldjur (kan väl inte undgå att bli skuren på fingret, eller läppen t.ex. what so ever.), så händer det här också.



Jag vet att jag är lat och att jag inte var särskillt intelligent heller.

Vilket är det som väger över mest egentligen, min lathet eller min intelligens?
Jag ska aldrig mer äta utan att tänka över det noga innan.