Livboj

idag var en såndär dag som jag utav misstag råkat gjort till rutin.
jag, gick inte till skolan. det var ju dåligt gjort, bättre försök imorgon bitti utav mig istället.
däremot pallrade jag mig iväg och fick lite pengar att rulla in i 3 timmar.
Vi läste bamse tidningar och framför Bolibompa med Nicke Nyfiken, blev det tyvärr lite läskigt när den oskyldiga lilla apan släppte ut hela sex stycke kaniner ur deras bur helt fritt.
Då tjurades det ihop, skreks som en stucken gris, fälldes några tårar och fort som fan skulle det bytas till "höstmys i Nalles blåa hus". Dom är allt roliga dom små.
Jag uppskattar det t.om. ibland.
Oftast är jag trött på det, men sånna här dagar så är det bättre att vara med en 5 åring än någon annan.


Jag orkar inte leva fullt ut, jag glider bara med nu.
Sover om jag känner att jag inte vill annat, går till skolan om jag har orken.
Ibland önskar jag att jag vore någon annan, en målmedveten och energisk människa.
Att jag var någon som verkligen ville någon stans, ville nå långt här i livet.

Pengar är allt när man vill uppleva saker, uppleva livet.
Och det ger väl en och annan bit ångest i själen.

Min framtid är såhär långt visar bara upp en bild på mig, när jag sorterar bananer på hemköp och väntar på att klockan ska ticka till halv 4, så jag kan byta om till mina civilkläder och hämta 2 skrikande ungar på dagis.
Om detta händer, ska jag be kvällsbön troget varje dag och undra över varför mitt liv samarbetade med satan.