Livboj

Idag har jag haft en välbehövlig bästisdag.
Började med en tripp till sörsjön för att sola och bada, dessvärre var det askallt i vattnet så det blev mest sol, glass och yatzy spelande. Sen när vi tröttnade och jag fick myror i benen åkte vi en sväng till himmelstalund för en omgång minigolf.
Då var årets minigolf spelande avklarad iallafall och jag förlorade. Kan man vänta ett år till tills man behöver göra det igen, skönt.

Sen jag kom hem vid 16 har jag inte orkat med annat än att sova igen lite jobbig tid från inatt och ätit.
Det lutar mot sängen igen faktiskt, för det känns så enkelt att bara sova bort all tid som skulle kunna gå åt till grubblande.
För, om tiden läker alla sår så är jag hellre i en drömmande bubbla tills det är över.
Jag vill inte vara själv, jag ogillar det så fruktansvärt mycket. Att stå på ruta ett igen, ovetandes om vad man ska göra tillsvidare.
Inga fina sms eller telefonsamtal som förgyller mina dagar och ingen att längta efter, jag är där igen.
Bara ett tomt jävla hål efter någon man tycker om så det gör ont.
Hade man kunnat radera bort en tidsperiod i ens liv hade jag gjort det nu..

Jag trodde inte att det skulle kännas såhär efter så kort tid. men det gör ondare i mig idag, än igår.

Hoppas den här veckan flyter på bra med whatever och att jag vaknar upp imorgon och har glömt allting.