Pretend.

Det blev inga vidare äventyr av denna helg heller..
Det bjöd på filmkväll på fredagen och utgång i gamla norrköping på vårat gamla sveaskepp på lördagen.
Det var dock roligt att gå ut tillsammans med min vapendragare, det var länge sen.
Detta resulterade i en ännu mer sjuk Jenny, vilket inte var lika bra.
Imorgon blir min absolut sista dag instängd i hålet, ska tillbaka till skolan och ta mig i kragen.
Spenderat större delen av den senaste veckan med film och försöka uterfå den lilla gnistan som gör att man vill hitta på saker.
Ska försöka slita med mig bästa vän på bio i höstmörkret, tvinga hit folk som vill äta middag tillsammans med mig när jag är ensam och ha massa egen tid. Bada skumbad, tända ljus, dricka te under en filt och se på film. Gärna det också med någon mysig själ som ställer upp att värma någon som jag.
Det börjar verkligen bli höst, det är kyligt som fan på kvällarna och mina andetag ser precis ut som ciggarettröken i luften. Det är mysigt.
Det enda som fattas är en stor stickad tröja från Monki, ett par nya jeansleggings, nya tillskott så som mössor och halsdukar. och den där skinnjackan.

Gud vad jag skulle vara en nöjd hösttjej. Jag vet att mina krav inte matchar min budget och att jag kommer ha allt det där i takt med att våren kommer fram igen.








The flowers are faded now, along with your letters
They will never see the light of day, cause I'll never take them out
There's no turning back, it's for the better
Baby I deserved more then empty words and promises
I believed every thing you said, and I gave you the best I had

So take a bow
Cause you've taken everything else
You played the part and
Like a star you played it so well (played it so well)
Take a bow
Cause this scene is coming to an end
I gave you love
All you gave me was pretend


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0