Gotta Get Through This

If you’re not the one then why does my soul feel glad today?
If you’re not the one then why does my hand fit yours this way?
If you are not mine then why does your heart return my call
If you are not mine would I have the strength to stand at all







Raggsockar. stickat. täcke. saltlakrits. tvåliter cocacola. gamla godingar. gitarren.
Av någon dålig vana står alltid tvn på i bakgrunden, vad jag än gör. Den ska va där, påslagen. även fast jag skiter fullständigt i att begrunda något program. Jag sitter hellre och sjunger till mysig musik i min ensamhet och river upp gamla sår.
Klockan är bara elva.

Imorgon ska jag shoppa upp mina sista pengar och strunta ännu en dag i att ta tag i mitt liv.



fuckers.

Nu är klockan snart halv nio på morgonen och jag har legat här sedan ett inatt.
Det enda jag lyckats åstadkomma på den tiden är två trasiga glas och en tallrik i för många bitar.
Tjugo minuter av den tiden spenderades också med att pussla ihop den trasiga tallriken innan jag frågade mig själv vaf-n jag gjorde det för?
Skar mig gjorde jag också självfallet när jag skulle sopa ihop alla skärvor till en hög istället för ett hav på golvet, med mina bara händer.

Det är imponerande hur hjärnan knappt kopplar eller tänker nattetid.
Jag dygnar alltså, jag måste komma tillbaka till verkligheten och inte sova mellan 06 - 16.
Jag måste mycket faktiskt.
Skriva CV, söka jobb alt. praktik, ta vara på mitt liv.

Men idag måste jag bara några saker.
Steg ett är att ta sig ur sängen inom en halvtimma och duscha, för klockan nio stänger dom av vattnet.
Hoppas jag hinner, det ser inte ljust ut om allt ska gå i min takt.
Ska handla mat till kylskåpet som ekar, städa, kolla upp om någon har lust att hälla syra i mitt ansikte.

Life sucks.
Jag längtar tills imorgon.
Komma bort. vill inget annat än att komma iväg igen.
Bort, bort, bort. från alla som tänker och handlar med röven.

Lé petite rövhål.
Swiens.
Idiotos.
Dömskallar.

Ni hajar.

Tillbaka till verkligheten.

Jag är så jävla nollställd.
IGEN.

Vad är det med människor som tror att det är okej att behandla människor som om de inte hade något värde.
Det är åtminstånde tur att det finns folk som är ärliga åt andra så man slipper bli förd bakom ljuset i en längre tid.

Bara för man åker bort en vecka är det okej att göra precis som man vill och lämna det uteblivet.

Karlar, män och svin.

......

HELVETE, jag har blivit sjuk.
fan.

Dom andra är i china town, jag har sovit lite och ska sova mera nu.
Vi skulle ju göra massa idag. skit.
Feber, hosta.

Ligger på hotellet och sveper vitaminer och ser på american funniest.
BAJS.

 

:(:(:(:(


NY part 2.

Tillbaka på hotellet efter en lång dag.

Vi började dagen med en frukostbuffé från helvetet. Skrambled eggs, american pancakes, sausage, donuts och så vidare. Det enda jag kunde få i mig var bacon hårda som sten och lite juice. bra start på dagen.
First stop var Empire state building. Sjukt häftig.
Sol överallt, mys.

Vi har knallat i affärer. Shoppat lite och besökt battery park där folk har bokstavligt talat hoppat över mig..
Shoppingen här är galen.
Det är jobbigt för fötter och själ att se så mycket fint, men ändå så orkar man inte köpa.
Ljudnivåerna är höga och köerna är långa.


Min bror går mig redan på nerverna, jag avskyr när folk frågar "är du sur?" när man faktiskt råkar vara det och helst av allt vill slå ner någon.
På lördagkväll kommer vi splittras på flygplatsen och jag hoppas han råkar komma med ett flyg åt en helt annan riktning än sverige.



Nu ska jag klä mig respektabelt igen, fräscha upp mig och gå på resturang.
Imorgon ska vi besöka den mintgröna tanten som bor på en alldeles egen ö.
Latero.


New York

Sitter instängd på hotellrummet, det låter tungt men jag ska inte klaga.
Här finns internet, tv med hyrfilmer (filmer som är bioaktuella till och med), tv spel och coca cola i mängder.
Tyvärr är det enda som saknas någon glansig roomservice, men det var det första och sista min pappa förbjöd mig från att göra innan dom åkte iväg till Long island för hockey.
Jag har inte vågat röra mig mer än runt hörnet på hotellet, det är så främmande med avenues och streets. Enkelriktad och galen trafik. Hade jag gått så mycket som över gatan själv här hade jag blivit överkörd.
Dom gula taxi bilarna är crazy locos och dom gula school bussarna är väldigt söta.
Allt är stort, men under förväntningarna faktiskt. Times square är inte alls som man ser på film och bilder.
Jag tycker det är mycket mindre, ihopknölat. Men jag kan inte förneka att det är facinerande med neonljus och stooooora reklamskyltar.

Något som inte är facinerande är dock alla ljud överallt.
Polis, brandbilar och ambulanser låter överdrivet högt, hissar piper högt, dålig isolering och sexuellt aktiva grannar. Ja, ni fattar grejen.





Idag var vi vid ground zero, world trade center och kollade på hålet som inte är så stort längre.
Inget vidare kul faktiskt, man såg inte allt för mycket och det var avspärrat.
Det har pissregnat hela dagen, vi köpte paraplyn för 3 dollar styck som alla tre gick sönder efter ca 3 m. Det var ironiskt. Det blåste som f-n också.
Vi besökte Century 21, det var verkligen en turist outlet. Gick två meter, hörde svenska, gick två meter till, ännu mera svenska. Dock hade dom en underbar skoavdelning att döda för.

Imorgon ska vi till Empire state building och åka högt upp i skyarna :D
Hoppas jag lever efter det. Efter det förhoppningsvis en shopping runda på broadway nu när man vart så engagerad och skrivit ner adresser dit jag vill bege mig.
Ingen liten gata det där inte, inte som hemma i norrköping där man endast behöver ta ett elefant kliv överallt.

Ja, jag vet egentligen inte varför jag sitter och skriver detta, det är väl precis vad alla vet om new york egentligen.

Funderar på att hyra filmen "up" eller he's just not that into you innan jag ska lägga mig.
På planet hit såg jag Nya Ice age filmen. Det var det roligaste jag var med om på dom timmarna, så fruktansvärt värd film! Och, den söndertjatade baksmällan. Den får 3 av 5 i betyg dock.

Innan dess måste jag ringa på någon som kan borsta mina tänder åt mig.
Life is sweet.
Vore ju önskvärt iallafall. BAH!

ÖÖÖÖÖÖÖÖH!

Hola, Hello, Hejsan Svejsan, Zdravo, hei, merhaba!

Alldeles för mycket fritid men alldeles för lite tid för den här bloggen.

Jag har totalt skitit i skolan nu, hoppat av. finito, bye bye, hasta la vista liksom.
Ska söka jobb, leva på mina päron eller sälja min kropp på stadens mörka gator.
Det är ju något som återstår att se.
Jag ska iaf försöka att vara en glad och positiv tjej som inte "gnäller och bara är gullig när hon får saker" (Citerat av min mamma.)

Det sker saker fram och tillbaka hela tiden egentligen.
Det är saker man vill göra/ska göra, resor som ska åkas på och kontakter som ska hållas uppe. Bara små saker känns som en tyngd över mina axlar just nu

Jag ligger helst under mitt täcke, i min säng och gärna själv faktiskt...
Försöker ändå stimulera mig själv på andra vis.
Pyssla, baka, spontana ryck med karin och umgås med dom jag trivs ihop med.
Men jag kan ju erkänna att man blivit lite slow i huvudet genom att bara glida runt hemma i mjukisbyxor och inte starta dagen ordentligt förens 7-8 på kvällen.



Upcoming.
- New York baby. På tisdag redan.
- El stockholmo
- Götelaborg
- Sälen m. favorit flickorna och Michael.

Inget halloween firande för min del, får längta efter julen istället. Och det gör jag.
Att julmusten redan kommit är farligt, för både tänder och själ.

Jag vill äta julbord. Köttbullar. prinskorv. janssons. dopp i grytan som ingen äter av och julmust.
Ha snö ute. åka pulka. bli blöt om fötterna. klä på sig oönskade kläder.
        önska mig konstiga saker i julklapp och äta gröt.



Sen vill jag inte ha mellandagar eller nyår och behöva räkna ner.

All or nothing.

Vad är livets mening när man inte har något man brinner för eller kärlek?
Jag går runt och längtar efter den dagen.
Då jag får en uppenbarelse och typ. "Jaha, det är det här jag vill göra en tid framöver. Att jag inte kom på det innan."
Förövrigt så existerar inte skolan i mitt huvud längre.
Det finns något jag borde göra, men den dagen kommer kännas så fel och emot alla principer.

Sålänge fördriver jag min tid med att umgås med mina fina vänner som gör livet rätt värt ändå.
Ni förtjänar guld.

Things would happen but not to me

Andra gången på tre dagar som jag inte kan stå emot vill-ha-begäret och har klickat hem saker från nätet utan att tänka på att jag inte ens har pengar att lösa ut fakturorna med sen.
Tycker att det är så fruktansvärt kul att kika runt och skapa outfits i huvudet man mer än gärna skulle bära och så blir det sådär..
Nästa vecka ramlar förhoppningsvis både en Jacka och en tunika in i alla fall och studiebidraget får gå åt för denna månad.

Imorgon efter skolan ska jag ägna mig åt att rensa garderoben och slänga upp saker på tradera.
Sist jag langade upp allt jag tröttnat på så tjänade jag in mer än ett tusen kronor och det är absolut inte fyskam för att leva studentliv.
Känns bara som att allt som ligger i garderoben kommer att användas igen eller så är det inte säsong för att säljas på tradera. Kanske rent utav säljer min stora kärlek, baseball jackan. den har alltid egentligen vart för liten så atteh och jag kanske köper mig en ny istället när jag åker till New York om en månad.
Jag ska skriva en lista på saker som affärer jag ska passa på att besöka och vara sådär extra turistig :)
Någon som vet om dom har något som motsvarar primark? Det hade vart awesome.

Det enda jag säkert vet att jag ska hitta till varje pris är tragiskt nog strumpor jag letat efter i typ två år nu. Skater socks.
Jag har inte hittat någon affär eller webb som säljer det i sverige. Men det är ju så ball!
& en baseball shirt, också till varje pris. När jag hittade en på Carlings i sthlm senast med fult tryck på blev jag så lycklig att jag pungade ut 300-400 spänn och sedan klippte sönder den för att kunna använda den en kväll.
Det känns som att jag förtjänar en riktig, klassisk utan tryck på. Svart/vit eller Röd/vit.
Jag hoppas det finns tid för shopping och att mina familjemän står ut med att jag är kvinna och har mina behov.

Fan vad jag längtar till NY.
Det är lätt höjdpunkten just nu.
För övrigt så händer det ju verkligen inget spännande i mitt liv alls.
Jag funderar på att åka en sväng till sthlm i helgen för mina osynliga pengar och hälsa på Mr. snygg som tjatar om mitt sällskap och jag kan ju inte undgå att göra detsamma heller.


Nu ska jag krama kudde och sova i alla fall.
Hade helst inte vart ensam.


fooooooooooood.

Jag har feta cravings.
Cheeeeezeburgerz.

Funderar på att gå in i en donken-diet.
Äta burgare varje dag tills man vill spy och aldrig behöver känna det behovet igen.
Min kropp ska vara byggd på cheeseburgare och cola light och jag ska starta ett kriminellt gäng för alla som vill delta för gemenskapen.
VATOS TJOCKOS.

Godnatt.

Walking in memphis.

Dagen började bra.
kl 08.30 imorse slängde upp dörren på kanske den finaste varelsen, i bara trosor och stor t-shirt.
Det var en budkille som knackade på och kom med pappas "viktiga" paket från USA.
Aningen obekvämt för den stackars kille som gjorde allt för att försöka undvika att stirra på fel ställen, stod och trampade i marken och mumlade något i stil med "Skriv på här" innan allt var färdigt och han kunde fly sin väg.
Själv tänkte jag inte alls på detta och kom på hur jag var klädd sekunden efter att dörren stängts igen.

Förlåt killen, nästa gång bjuder jag in dig på lite frukost och ligga.
Sjukt pinsamt, anyhow.

Resterande tid av dagen har gått åt till samhällskunskap, gitarrspelande och mängder med turkiskpeppar och cigaretter.

Solen skiner ute, min hals producerar slemm som på fabrik och jag är sugen på en kaffe.
Så, antingen sitter man inne och njuter av solen och dricker kaffe själv.
Eller så tar man sig ner till stan och njuter av solen i någons sällskap med en kaffe i ena handen och en cigg i den andra och riskerar även att bli mer sjuk.
Jag står inför valet och kvalet.
Det blir en jämn match men jag anar att jag ändå väljer det sistnämda i slutändan.



Livet rullar på utöver det, i helgen blir det antagligen kräftskiva med släkten, sthlm eller FF.

Nu ska jag fortsätta njuta av Idol Calle's mysiga klipp och beundra hans yttre.
Jag är smygkär precis som alla andra. :)

Love is my drug, it's my heroin

Jag har startat en kamp mot mig själv.
Det innebär att jag ska göra allt det där jag struntar i när mina föräldrar är hemma.
- Gå upp ur sängen (Få in den rutinen, typ)
- Närvaro. bara punkt.
- Städa (Ja, för att jag måste och för att jag borde)
- Laga mat (Behöver jag säga något? ;D)
- Förstå pengars värde
och, framförallt värdera lite egentid högt.

Skulle kunna starta en liten vadslagning här i bloggen för mina fina vänner.
Ni kan ju typ satsa pengar mot mig.
Jävligt bra idé när en av punkterna på listan ovan var att jag skulle kunna hantera mina pengar.
Vem vill va med? baaah.


Nej, för att skriva något som inte bara tråkar ut er utan som kanske får er att somna är ju att jag inte längre står och trampar på samma ställe utan har börjat ta mina första steg på nytt.
Det går finfint faktiskt och efter två dagar med min vän, min bästa vän. Så är jag riktigt nöjd över hur våran relation och vårt umgänge gått från att var helt ok till helt awesome.
Jag skulle aldrig någonsin sätta någon annan före denna tjej har jag nu förstått. 
Vad som än sker, varesig mil eller meter imellan oss så kommer du alltid vara den speciella vännen som man helst av allt vill prata med, öppna sig för och ha roligt tillsammans med.
Jag tror det, faktiskt. Jag vill tro det av hela mitt hjärta.
Så känns det som att det kommer förbli så.






Pretend.

Det blev inga vidare äventyr av denna helg heller..
Det bjöd på filmkväll på fredagen och utgång i gamla norrköping på vårat gamla sveaskepp på lördagen.
Det var dock roligt att gå ut tillsammans med min vapendragare, det var länge sen.
Detta resulterade i en ännu mer sjuk Jenny, vilket inte var lika bra.
Imorgon blir min absolut sista dag instängd i hålet, ska tillbaka till skolan och ta mig i kragen.
Spenderat större delen av den senaste veckan med film och försöka uterfå den lilla gnistan som gör att man vill hitta på saker.
Ska försöka slita med mig bästa vän på bio i höstmörkret, tvinga hit folk som vill äta middag tillsammans med mig när jag är ensam och ha massa egen tid. Bada skumbad, tända ljus, dricka te under en filt och se på film. Gärna det också med någon mysig själ som ställer upp att värma någon som jag.
Det börjar verkligen bli höst, det är kyligt som fan på kvällarna och mina andetag ser precis ut som ciggarettröken i luften. Det är mysigt.
Det enda som fattas är en stor stickad tröja från Monki, ett par nya jeansleggings, nya tillskott så som mössor och halsdukar. och den där skinnjackan.

Gud vad jag skulle vara en nöjd hösttjej. Jag vet att mina krav inte matchar min budget och att jag kommer ha allt det där i takt med att våren kommer fram igen.








The flowers are faded now, along with your letters
They will never see the light of day, cause I'll never take them out
There's no turning back, it's for the better
Baby I deserved more then empty words and promises
I believed every thing you said, and I gave you the best I had

So take a bow
Cause you've taken everything else
You played the part and
Like a star you played it so well (played it so well)
Take a bow
Cause this scene is coming to an end
I gave you love
All you gave me was pretend


Thunder road

Back on track.
Livet spinner vidare alldeles för sakta och snart kommer min snurra falla om ingen ger mig lite äventyr.
Jag försöker hotta upp helger med rusdrycker, nya människor och bravader.
Inget positivt i det direkt. för det blir aldrig bra.

Till helgen blir det stockholm med Fialutt.
Vi ska äta middag ute på resturang och dricka öl, dansa disco och göra bort oss bland folk vi inte känner :)
Det kommer bli ett litet upplyft helt klart denna helg.
Rymma från stan och verkligheten om så bara för över en natt.
Förhoppningsvis träffa mitt ögongodis, om tiden blir över.


Tillsvidare är allt som vanligt i norrköping, slappt skolschema, fikastunder på kaffehuset, ölkannor på världens och utgång på hugos/svea.

Det kommer aldrig förändras om vi inte gör det.





Well I got this guitar
And I learned how to make it talk
And my car's out back
If you're ready to take that long walk
From your front porch to my front seat
The door's open but the ride it ain't free
And I know you're lonely
For words that I haven't spoke
But tonight we'll be free
Of all the promises we've broken

woop

Det kommer bli glest i 2 veckor gott folk, but what do you guys care about that liksöm.
Jag har gipsad arm tills dess nämligen och hoppas verkligen att jag får ta bort det då och inte får ett nytt i 3mån samma dag efter röntgen.
håll tummarna!

Skolan drog igång idag igen.
Det var verkligen fullt med små, stora, fula, riktigt fula ungdomar överallt.
Bööööööööööööhö. Vill, vill, vill INTE trängas med dessa. Bara ett år kvar! Peppen.

Ja, helgen bjöd minst sagt på bravader.
Utgång båda dagarna och lite för mycket rusdrycker.
Ölkannor, hugos, dansa stjärten av sig, Oldschool Tvspel, fika med fina bönor, middag med bästis och fest igen.
Ja, intressant.
Hoppas på en lika fin helg med mindre dryck dock på norrköpings kära augustifest.
Blir födelsedagsfirande för linda och sedan får vi vinka av våra finaste smålänningar.
Kommer garanterat sakna att ha er här. Ni är guldvärda!

It's gettin' dark, to dark to see.

Nu har jag blivit lämnad själv IGEN.
För andra gången på mindre än ett dygn.
Men min fina vän gjorde ett bra jobb som värmande sked inatt och för en gångsskull så sov jag tryggt..
Jag vill alltid ha en vänskaplig arm att somna på, någon som skedar mig in i sömnen och någon som håller värmen uppe i min säng.
Det var en välbehövlig visit och för första gången på flera veckor drömde jag inte mardrömmar.

Jag uppskattade ditt sällskap fruktansvärt mycket faktiskt och vill ha dig här igen.


Kvällen lutar mot utgång.
Jag vill dricka kopiösa mängder öl,svänga mina lurviga på dansgolvet och sjunga till inte allt för bra musik.
Skina i min nya gråspräckliga klänning och se allmänt snygg ut hela kvällen, förhoppningsvis få träffa både nya och gamla ansikten och försvinna in i en tung dimma och glömma allt vad verklighet heter.

Om jag ska orka se snygg ut hela kvällen krävs vissa förberedelser;
Taco käk.
En dusch och bli människa igen
minst 1-2 öl för att orka med att ens gå ut i detta dåliga humör.
MYCKET Smink.

Det ska va gött och leva, annars kan det kvitta.

Så var man här igen, en vecka kvar av sitt sista sommarlov och ännu ett allvar att ta tag i väntar runt knuten.
Ett sista år av skolan, innan verklighet. Den går det minsann inte att ignorera, fly ifrån och hoppas att problemen löses av sig själva. I hela mitt liv har jag nog trott det, iallafall försökt att trott det och som vanligt hittat små tillflyktsvägar och små hål att smita igenom.
Fan vad verkligheten är hård när man inte har en aning om vad man egentligen vill, ingen som helst grund att stå på eller några drömmar att sätta till verklighet sålänge.
Man har väl bara sig själv att skylla att livet ligger på den oseriösa nivån, men det är fan inte lätt alla gånger att ta sig själv seriöst och inse att mitt liv ligger i mina egna händer och att om JAG inte gör något åt det kommer JAG inte få det lätt senare.
MEN jag förstår inte hur Jag, 18 år, en vanlig tjej som gillar spontanitet, öl och snubbar ska kunna odla fram planer för vad jag ska göra av mitt resterande liv. Vad ska jag bli när jag bli stor? Jag vill inte bli stor, jag vill vara Pippi Långstrump och gärna tro att krummelur pillerna funkade och att hon fortfarande sitter i Villa Villekulla, med Herr Nilsson, Lilla Gubben och ett stort sockerdricksträd på tomten och räknar alla sina guldpengar och lever livet.
Det är precis som jag vill ha det, Jag vill sova med fötterna på huvudkudden resten av mitt liv. Men då kommer jag säkert aldrig få en karl som älskar mig och vill bilda fin familj och låta mig föda 2, kanske 3 lika störda barn som också kommer präglas av mina konstiga fasoner och dåliga vanor.

Jag vet nog vad jag är. Jag är en lat, bortskämd snorunge som tragiskt nog inte tänkt på en framtid förens nu.
Det är aldrig försent, det säger jag inte.
Men jag önskar att val vore lättare att göra, att man gjorde rätt från början och slapp ångest.

Inatt så ångrar jag allt jag gjort  sen 12 års ålder och önskar jag kunde gjort saker annorlunda, men det är inatt.


Jag vill inte behöva tänka på mig själv egentligen, det enda jag verkligen, verkligen vill är att mina nära mår bra.
Men dom har jag verkat försumma också...


No one's gonna love you

Jag har gjort allt för att fly den tråkiga vardagen i norrköping med hjälp av mitt körkort och andra vänner och familj..

Spenderade tre nätter i mitt älskade dalarna hos faster.
Gjorde saker med min familj och träffade min fina släkt, det var riktigt uppskattat från min sida med lite familjetid och lek och bus på en fyra-årings nivå.

Sedan tog karin med mig på den mest efterlängtade och typ bästa händelsen denna sommar. Roadtrip, destination Sthlm.
First stop, Ljusterö. Skärgården, my oh. Älskar det där stället och jag kommer vilja åka dit igen, igen och igen.
Vi har fiskat, badat, plockat blåbär, slagits med mygg, löst korsord och tagit det helt cool. När vi sovit två nätter hos Karins morbror Lasse så begav vi oss mot storstan. Efter att ha åkt fel (en gång till av alla gånger) och insett att vi strax närma oss stan körde karin självsäkert rakt in folkmassan mot NK huset för att hämta nyckeln till lägenheten i Hökarängen.
De två dagarna i stan spenderade vi med shopping, käka ute, mysig fika med goda lattes, öl och pubrunda på söder och självklart, träffa lite nytt folk.

Kunde inte varit en mer välbehövd och bra resa med en vän som man håller närmast runt hjärtat.


Tillbaka på hemmaplan, här kommer man inte undan lik i garderoben, om ens för en liten stund.
Försöker komma över min tröskel, men den är högre än någonsin och jag kommer snubbla. På mina egna känslor.
Tar varje tillflyktsväg som kommer för att glömma bort, men jag påminns ständigt.
Inte ens all världens bekräftelse från all världens pojkar skulle få mig att sluta tänka på dig just nu.
Det som gör mest ont är inte att du inte vill ha mig, det är att du inte ser mig som något annat än något du kan pöka på och sen dra. Jag trodde jag var värd mer efter vad vi ändå hade och jag trodde aldrig att ditt grisiga beteende skulle stiga dig så högt som den dagen du sa det med stolthet.
"Jag kan göra vad jag vill med henne"..




Jag ligger ner ännu en gång och den här gången vill jag inte komma upp igen.
För jag kommer bli nersparkad igen, igen och igen. spottad på en gång till och behandlad som en påse skräp.
För ingen jag träffat av manligt kön har värdigheten kvar eller respekten för det motsatta könet som krävs för att bli omtyckt på riktigt, länge och kanske föralltid.

Jag befinner mig på en plats fylld av ångest och saknad.

Då var man hemma från en vecka på hultsfred fylld av musik, underbara människor, för lite sömn och ett alldeles för stort alkoholintag.
Men, för det får jag lov att säga att det var en minnesvärd tid och att jag kommer komma tillbaka för nya, hårdare och roligare tag nästa år.
Att vara omringad av ca 25000 människor, trängas med svettiga kroppar för att få en lite glimt av liveband och vara allmänt skabbig trodde jag inte var något alls för mig. Men det visade sig faktiskt att det är något för alla stilar, storlekar och raser.

Nya och gamla ansikten förgyllde dessa dagar, mest av allt var jag väl glad över mitt val av tältkompisar och att jag fick träffa smålänningarna igen. Tack alla.
På detta fick jag en fet 5 dagars bakfylla på mig när jag kom hem till mitt kära radhus i faktiskt, det saknade klocket.
Också, har jag på något vänster lyckats hosta sönder ett revben så det blir iallafall inte mycket alkohol för mig i MINST 10 dagar frammåt. Denna helvetiska blandning av 14 "smärtstillande" piller fördelat på en dag ska tydligen ta bort den värsta smärtan. Men det har jag inte märkt mycket av ännu.
Doktorn sa, "Först gör det lite ont, sen kommer det bara bli värre ett tag och sedan kommer det bli bättre".
Jag är fortfarande inne i fasen "lite ont" tydligen eftersom denna smärtan varit i 2 dagar endast.
Så vi får se om jag klarar av att bita ihop ordentligt.
Annars får valfri god själ gärna komma och rädda mig, ta med något gott så jag slipper tänka på det och njuta av något annat..
Pannkakor tackar jag inte nej till iallafall.

Livet i stan flyter på trögt, jag vill tillbaka till en vecka håll-i-gång igen eller ut på landet någonstans och bara vara.
En tripp till göteborg är en stor önskan och lite klirr i kassan skulle inte sitta helt fel.
Finns så mycket man vill göra, så mycket tid, men inte så mycket pengar.

Jag saknar något.
Antingen tappade jag bort mig själv någonstans i dimman eller så är det något sen tidigare.
Jag letar lösningar, men finner bara problem.





Pappa kom inskuttandes förut också och sa att våran NY resa är betald och klar.
Vi ska nämligen dit i höst. Jag, papi och big bro'.
Jag längtar efter att få flyga, vara större och mäktigare än alla andra där uppe för att sedan komma ner till New York och känna sig minst i hela världen.
På hemvägen ska jag och storebror klara oss själva hem, med mellanlandning och incheckningar osv för Pappa ska flyga vidare i Usa för att jobba. Bara det kommer fan bli en stor merit att överleva på två stora flygplatser med en förvirrad storebror.

Återkommer innan vi åker så får ni önska mig lycka till.

I'll be there, i'll be there.

Jag vill börja med att nästa skrika ut att sommaren leker.
Jag har badat varje dag i en veckas tid, och druckit mycket öl.
Öl är bra, och det måste man ha för att överleva en varm sommar som denna.
Idag yrade vi runt i kolmårdentrakten för att hitta vårat förbannad älgsjön som vi åkt förbi, precis när vi kommit in..
Där stekte vi vårat fläsk i solen och plaskade i det kalla vattnet, underbart.

Kvällen har spenderats med 2 kannor öl, mysiga människor och lite hultsfred förberedelser med Becca. nu är vi pepp!

Imorgon däremot kommer bli Zzzzuuuuuper gött, jaaaa. Zuper med Z.
Vi ska ut till stegeborg med jonas brumbrum, bli hämtade med båt av Arvid och pojksen.
Sen ska vi åka ut på nån såndär ö, ligga och glassa och förhoppningsvis åka lite ring bakom båten.
Jag ser fram emot det mest ta mig tusan, jag hoppas dom kör fort så man ramlar av och har chansen att visa varför man fick sina simborgarmärken.
Det här med att koka kaffe UNDER vatten och simma 100 meter är fan advanced skills. Så jag tänkte briljera med dom imorgon OM jag inte lyckas klamra mig fast ordentligt. Resten av tiden tänkte jag spendera med att springa fram och tillbaka på den ön och speja på folk som är i nöd, lite som Pamela Andersson med lite för åtsmitande baddräkt. (fasten jag inte har någon dock).. tänkte mig mer två simpuffar istället för en sån där flytgrej som hon har.

Låter inte det fantastiskt gott folk?

/J


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0